asså jag tror att jag alltid vart kär, det är sån jag är bara, alltid kär.
Beroende på situationen så varierar styrkan.
Jag brukar vara kär i korta streckor, tills det går över eller blir något.
Jag tycker liksom om att vara kär. Är det fel att vara kär ofta?
Det är liksom då jag känner mig som mig.

Just nu är jag kär i en kille, (självklart) på min skola,
simon simonsson heter han, haha.
Och det är en såndär härlig känsla för han tycker om mig med.


Och oj glömde skriva att det är jag EBBA GUSTAVSSON som skriver,
puss o kram på er & på kärlek!